Stöd till barn, unga och familjer

Kommunens socialtjänst bedriver olika former av stöd, utredningar och insatser för barn, ungdomar och föräldrar. Degerfors kommun arbetar enligt den så kallade Degerforsmodellen vilket innebär att samtliga föräldrar till barn 0-20 år ska få stöd i sitt föräldraskap. Barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser som andra barn och ungdomar.

Skydd för barn - anmälan och anmälningsskyldighet

"Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden". (Utdrag ur kap. 14 1§ Socialtjänstlagen)

Socialtjänstlagen uppmanar alla människor att anmäla till socialtjänsten om de känner till något barn som kan tänkas behöva skydd eller stöd av socialtjänsten. Personal som arbetar med barn har däremot en skyldighet att anmäla. Om situationen är akut och kontoret är stängt kan kontakt med socialtjänsten nås genom polismyndigheten. Socialtjänsten bedömer om uppgifterna i anmälan är sådana att de ska leda till en utredning av barnets förhållanden.

Barn- och ungdomsutredning

 

Varför görs en utredning?

"Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämdens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden" (utdrag ur kap. 11 1§ Socialtjänstlagen)

Detta betyder att när vi på socialtjänsten får in en anmälan, i vilken det finns misstankar om att ett barn far illa, så är vi enligt socialtjänstlagen skyldiga att inleda en utredning. Personal som arbetar med barn är skyldiga att anmäla om man tror att ett barn behöver skydd eller hjälp genom socialtjänsten. Socialtjänstlagen syftar till att bevaka barns rättigheter och att barn ska få sina behov tillgodosedda. Socialnämnden företräds för det mesta av två socialsekreterare som har till uppgift att utreda barns och ungdomars förhållanden för att ta ställning till om barnet och/eller familjen behöver någon hjälp.

Vad kan en utredning leda till?

För det mesta finner familjen själv en lösning på eventuella problem. I andra fall görs en planering tillsammans med föräldrar och barn över stödinsatser som behövs. Om vi inte kan komma överens med föräldrar och/eller barn, kan vi besluta att ansöka om tvångsvård hos länsrätten. Det sker endast i undantagsfall, när barnet/ung- domens situation är sådan att vi måste agera till skydd för det.

Vilka uppgifter behövs i en utredning?

En utredning skall vara ett beslutsunderlag för såväl socialtjänsten som familjen själv. Utredningen skall belysa barnets eller ungdomens situation, t ex: Familjesituation Släkt och vänner Arbete / sysselsättning / ekonomi Hälsa Hur familjemedlemmarna själva ser på sin situation.

Hur går en utredning till?

Vi utgår från att föräldrar vill sina barns bästa. Vi vill därför samarbeta med såväl föräldrar som barn under utredningstiden för att vi gemensamt ska komma fram till vad som är bäst för barnen. Föräldrar och/eller barn är inte skyldiga att medverka i utredningen. Undantagsvis kan vi ta kontakter mot föräldrarnas vilja.Under utredningstiden tas först en kontakt med vårdnadshavare. Tillsammans gör vi upp en planering över hur utredningen skall genomföras. Vid kontakt med utomstående vill vi att föräldrar och barn deltar.

Sekretess

Inga kontakter tas utan att föräldrarna informerats. Det som blivit sagt journalförs i en personakt. Alla uppgifter som kommer till vår kännedom är sekretessbelagda, vilket innebär att ingen utomstående har rätt att ta del av vad som skrivits utan att barnets vårdnadshavare godkänner detta. Utredningen skall som regel vara slutförd inom fyra månader.

Familjerådgivning, samarbetssamtal

Familjerådgivning
Att leva tillsammans kan innebära vissa svårigheter vid olika tidpunkter i livet. Att vända sig till familjerådgivningen kan vara ett alternativ för att hitta en framkomlig väg.
Syftet är att erbjuda förutsättningar som bidrar till och underlättar förändringar i en önskad riktning. Kännetecken för vår verksamhet är frivillighet, sträng sekretess och möjligheten att vara anonym. Du ringer själv och kommer överens om tid.

Vem som helst kan kontakta oss - par, familjer eller enskilda.
Degerfors Kommun samarbetar med Region Örebro län om familjerådgivning.

Samarbetssamtal
Vänder sig till föräldrar som:
Håller på att separera. Lever åtskilda och har svårt att prata med varandra om barnen och samarbeta kring dem.

Samtalen syftar till att hjälpa er att:
Komma överens i frågor som gäller barnen, t.ex. var de skall bo och hur umgänget skall vara. Hitta ett bra sätt för samarbete kring barnen i fortsättningen.
Samarbetssamtalen leda av socionomer som har kunskap i familjerättslig lagstiftning och som har erfarenhet av svårigheter och problem hos barn och föräldrar som lever åtskilda. Vi har tystnadsplikt och för ej journal. Samtalen är kostnadsfria.

Kontakt och information:

Kerstin Nilsson
0586 - 484 74
kerstin.nilsson@degerfors.se

Adoption, faderskap

Ansökan om adoption
Socialnämnden är beslutsinstans när det gäller möjligheten att få adoptera. En adoption föregås alltid av en hemutredning där familjens lämplighet prövas. En uppföljning av adoptionen görs alltid efter sex månader upp till ett år.

Fastställa faderskap
Om en kvinna inte är gift vid ett barns födelse är socialnämnden skyldig att verka för att faderskap fastställs genom erkännande eller dom. I de flesta fall bor föräldrarna tillsammans och faderskapsutredningen blir då i regel ganska enkel.

Sammanboende föräldrar kan vända sig till socialnämnden för att fastställa faderskapet också innan barnet är fött.I andra fall blir utredningen mer omfattande med exempelvis blodprov och ibland måste faderskapet fastställas genom domstolsbeslut. Även i dessa fall kan modern vända sig till socialnämnden innan barnet är fött för att påbörja faderskapsutredningen.

Barns behov i centrum - BBiC

Socialtjänsten I Degerfors kommun arbetar enligt BBiC-modellen. Barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser som andra barn och ungdomar. Barnets grundläggande behov ska vara utgångspunkten för allt socialt arbete och barnets behov ska fångas upp och bedömas utifrån sju behovsområden.
Barnets behov sätts i relation till föräldrarnas förmåga och faktorer i den omgivande miljön. Det ger en helhetsbild av barnet.

Uppföljningen av insatser ska förbättras. För barn som är placerade i familjehem eller på institution ska uppföljningen ske i form av uppföljningsmöten. Den övergripande fråga som uppföljningen ska ge svar på är: klarar samhället av att ge barnet samma vård som det kan förväntas av föräldrar när barnen bor hemma?

BBIC är ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet kan få tillgång till. Dokumentationssystemet i BBIC är heltäckande och ger stöd åt socialsekreterarna i deras arbete. Systemet består av en serie formulär som följer hela ärendegången; från anmälan/ansökan, utredning till uppföljning av insatser.

Dokumentationen blir mer strukturerad och bättre underbyggd. Det underlättar möjligheterna att följa upp insatser. Barnet och föräldrarna ska fortlöpande få ge sin syn på och kommentera innehållet i all dokumentation. Barnets syn ska särskilt beaktas. BBIC har sina rötter i England men har anpassats till svenska förhållanden av Socialstyrelsen tillsammans med sju projektkommuner/kommundelar. Barn och unga som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser som alla andra barn i samhället.

IOR Individuell Omsorg med Respekt

IOR är en samarbetsform för barnet. Det sker genom ett samarbete mellan föräld­rar/vårdnadshavare, försko­lan och socialtjänsten för barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende. Samarbetet riktar sig till de vuxna runt omkring barnet.

Vad är normbrytande bete­ende

Normbrytande beteende är ett beteende som på olika sätt bryter mot rådande normer och regler i den miljö som barnet befinner sig i t. ex för­skolan, inom familjen och på fritiden. Det kan handla om trots, ilska, avsaknad av rädsla, överaktivitet, koncent­rationssvårigheter, svårigheter med kamrater samt undvikan­de av socialt samspel. Det finns också skyddande fakto­rer som motverkar de norm­brytande beteendena. Exem­pel på dessa är fungerande förskole anknytning, goda kamratrelationer samt föräld­rars ork och engagemang. IOR ska arbeta med att stärka det som fungerar och minska det/de normbrytande bete­endena.

Forskningen visar att ju snabbare vi ”tar tag” och arbetar med dessa beteenden, ju större är chansen att vi lyckas ”bryta dem”.

Förutsättningar för IOR-sam­arbete

För barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende i förskolan kan en utvecklingsplan upprättas. Den görs i dagsläget av för­skolepersonalen/specialpeda­gogen och diskuteras och förankras därefter med för­äldrarna. Den har sin utgångs­punkt i fem utvecklingsområ­den; den sociala, den språk­liga, den motoriska, den emotionella och den kogni­tiva. Utifrån dessa områden arbetar förskolan med att organisera och anpassa verk­samheten utifrån barnets spe­cifika utvecklingsbehov.

Förutsättningen för att ett IOR-samarbete ska inledas är att en utvecklingsplan är upp­rättad. Om det vid uppfölj­ningen efter tre månader visar sig att ingen förändring för barnet har kommit till stånd kan arbetssättet IOR föreslås.

Arbetsmetoden inom IOR

Förskollärare och föräldra­vägledare arbetar på uppdrag av föräldrar/vårdnadshavare.

Om IOR samarbete inleds utarbetas en ny gemensam utvecklingsplan. Ett parallellt arbete kommer att ske samti­digt i förskolan och i hemmet. Utgångspunkt för arbetet är den nya gemensamma ut­vecklingsplanen. Arbetet ska rikta sig till de vuxnas bemö­tande och arbetsmetoder (både i förskolan och i hem­met). De utvecklingsområden som IOR utgår ifrån är: den sociala, den emotionella och den kognitiva utvecklingen.

Personalens förhållningssätt inom IOR vilar på Vägle­dande samspel (ICDP) vilket syftar till att utveckla och aktivera ett positivt samspel mellan vuxna och barn. Väg­ledande samspel grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. Detta förhållningssätt ska vara ut­gångspunkten för de konkreta arbetsmetoder som ska an­vändas.

Omfattningen av arbetet, tid och innehåll, bestäms i sam­råd med föräldrar­na/vårdnadshavarna.

Om du är intresserad och vill veta mer om projektet är du välkommen att kontakta någon av oss:

Kerstin Nilsson
Socialsekreterare
Tel: 070 - 664 83 73

Pinocciomodellen

En arbetsmodell med syfte att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. 

I Degerfors kommun finns Pinocchio som är en arbetsmodell för barn i åldern 6-12 år som uppvisar ett normbrytande beteende. Normbrytande beteende kan innebära trots, ilska, avsaknad av rädsla, överaktivitet, koncentrationssvårigheter, svårigheter med kamrater, snatta, stjäla eller vandalisera.

Arbetet sker i samverkan mellan föräldrar, skola och socialtjänst och är en form av tidigt förebyggande arbete där barnet är i fokus. Målet är att skapa en miljö och ett samspel i hem och skola som är optimal för de barn som uppvisar normbrytande beteende. Parallellt arbete sker i skolan mellan barn och pedagoger och i hemmet mellan föräldrar och föräldravägledare. Omfattningen av arbetet, tid och innehåll, bestäms i sam­råd med föräldrarna.

Vår Pinocchiofolder Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt och information:

Bruksskolan
Magnus Jacobsson, fritidspedagog
magnus.jacobsson@degerfors.se
070 - 420 54 76

Annelie Jansson, specialpedagog
annelie.jansson@degerfors.se
079 - 098 15 31

Familjevägledare
Jamal Bayazidi, föräldravägledare
jamal.bayazidi@degerfors.se
0586 - 482 44 eller 073 - 920 41 36

Parkskolan
Elin Bergare, kurator
elin.bergare@degerfors.se
0586 - 482 57

Strömtorpsskolan
Ninni Påhlsson, specialpedagog
ninni.pahlsson@degerfors.se
0586 - 482 13

Katarina Jänis, kurator
katarina.janis@degerfors.se
072 - 145 75 47

Svartå skola
Linda Jakobsson, specialpedagog/ITK pedagog
linda.jakobsson@degerfors.se
0586 - 483 61

Katarina Jänis, kurator
katarina.janis@degerfors.se
072 - 145 75 47

Åtorps skola
Elin Bergare, kurator
elin.bergare@degerfors.se
0586 - 482 57

Äldrelinjen

Är du över 65 och känner att du behöver prata med någon? Ring Äldrelinjen och prata med en volontär.

Äldrelinjen håller öppet vardagar mellan 8.00–19.00 och helger 10.00–16.00

Du är alltid anonym. Äldrelinjens volontärer svarar när du ringer.

Ring Äldrelinjen på telefonnummer 020-22 22 33

Våld i nära relation

Barn upp till 18 år som ser och hör våld i nära relation betraktas enligt socialtjänstlagen som brottsoffer. Du kan läsa mer om vad socialtjänsten kan hjälpa dig med om du eller någon i din närhet ser, hör eller utsätts för våld i nära relation.

Till toppen av sidan