Rivningslov
Inom områden med detaljplan krävs rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i planen. Utanför detaljplanerat område kan det krävas en anmälan och ett startbesked.
Rivningslov behövs inte för att riva byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov.
Vad ska ansökan eller anmälan innehålla?
När du söker rivningslov eller gör en rivningsanmälan ska du skicka in:
- en ansökningsblankett/anmälningsblankett
- en situationsplan där byggnaden du tänker riva är markerad
- en rivningsmaterialinventering
- förslag till kontrollplan
- förslag på kontrollansvarig, om det är en större rivning. Läs mer under kontrollansvarig.
Skriv ut en situationsplan
- Skriv ut en situationsplan från kommunens eller Lantmäteriets baskartor.
Kontrollansvarig
När du ska genomföra större bygg-, rivnings- och markåtgärd behövs i många fall en kontrollansvarig. Den som bygger (byggherren) har ansvaret för att bygglagstiftningens krav uppfylls, ansvaret gäller även om det finns en kontrollansvarig. Den kontrollansvarige ska vara till din hjälp när du som byggherre ska genomföra ett bygge. Certifierade kontrollansvariga finns listade på certifieringsorganens webbplatser:
RISE (Research Institutes of Sweden AB)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kiwa Certification AB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
När får du påbörja arbetet?
Du måste alltid ha ett startbesked innan du får påbörja rivningen och du måste alltid ha ett slutbesked efter avslutad rivning. Läs mer om detta under startbesked och slutbesked.
När du fått ett rivningslov måste rivningen påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från det datum lovet vunnit laga kraft. Om tiden har gått ut måste du söka nytt rivningslov.
När du gjort en rivningsanmälan och fått ett startbesked måste du vara klar med rivningen inom startbeskedets giltighetstid annars måste ett nytt startbesked utfärdas. Startbeskedet för en anmälan gäller i två år.
Förenklad delgivning
Bygg- och miljönämnden använder sig i regel av så kallad förenklad delgivning. Syftet med delgivning är att myndigheten ska få bekräftat att en person eller företag har tagit emot en viss handling.
Om bygg- och miljönämnden ska delge enskild person eller företag en handling i ett ärende kan förenklad delgivning komma att användas.
Det går till på följande sätt:
- Den handling/beslut som ska delges skickas från bygg- och miljönämnden som vanligt brev till uppgiven adress.
- Två arbetsdagar senare skickar bygg- och miljönämnden ytterligare ett brev innehållande ett särskilt meddelande om att handlingen enligt ovan har skickats ut till dig. Om du får brevet med särskilt meddelande men inte har fått själva handlingen/beslutet, ska du snarast anmäla det till bygg- och miljönämnden.
- Delgivningsmottagaren anses delgiven när två veckor har förflutit från det att handlingen (första brevet) skickades. Därefter har mottagaren tre veckor på sig att överklaga beslutet, totalt fem veckor från att beslutet skickats ut. Det tar alltså 5 veckor efter att beslutet skickats till att det har vunnit laga kraft.
En förutsättning för att använda förenklad delgivning är att delgivningsmottagaren har fått information om att delgivningssättet kan komma att användas. Delgivningsmottagaren anses delgivning när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades.
Handlingar kan skickas med förenklad delgivning så länge som ärendet pågår.
Det är inte säkert att förenklad delgivning kommer att användas. I så fall sker delgivning på annat sätt, vilket kan betyda att du måste gå till postens utlämningsställe och hämta din handling, så kallat mottagningsbevis.
Du kan läsa mer om förenklad delgivning i delgivningslagen på riksdagens hemsida.
