Barnkonventionen

Degerfors och Karlskoga är två av flera kommuner som UNICEF Sverige valt ut för att vara en del av pilotprojektet barnrättskommunPDF. Projektet ska höja och säkra barnrättsperspektivet lokalt samt bidra till att skapa samverkansmöjligheter mellan kommun, föreningar och företag. 

Barnkonventionen ställer krav på att barn oavsett bakgrund ska ses som kompetenta och handlingskraftiga och att de har rätt till stöd och skydd.

Barnkonventionens fyra grundprinciper

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde
  • Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
  • Alla barn har rätt till lov och utveckling
  • Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad

Barnrättsarbete i Degerfors och Karlskoga

För att kunna arbeta med barnets rättigheter som en naturlig del i vårt arbete krävs det att vi gör insatser på olika nivåer över tid. Arbetet ska prioriteras och fokusera på långsiktiga och hållbara lösningar som gynnar barnets rättigheter i Degerfors och Karlskoga.

  • Om du är förtroendevald - fatta genomförbara beslut som gynnar barnets rättigheter med utgångspunkt från barnkonventionen och lagstiftning som gynnar barn
  • Om du är chef - skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen samt uppfylla barnets rättigheter
  • Om du är medarbetare - använd rätt verktyg för att genomföra rättigheterna

Vi ingår bland annat i ett partnerskaplänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster tillsammans med nio andra kommuner för att utveckla arbetet med barnkonventionen.

Våra största utmaningar

Här kan du läsa mer om våra största utmaningar utifrån barn och ungas (0-18 år) fysiska, psykiska och sociala hälsa. Utmaningarna baseras på nationella, regionala och lokala underlag.

Psykisk ohälsa

En ökad psykisk ohälsa med tydliga könsskillnader i symtom syns i statistiken. Psykisk ohälsa är vanligare bland flickor. Både pojkar och flickor känner en lägre grad av kontroll.

Fullföljda studier och trivsel i skolan

En negativ utveckling gällande skolresultaten syns över tid. Det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och risk för psykisk ohälsa. Pojkar trivs generellt bättre i skolan än flickor och en minskning i skoltrivsel syns mellan 2014 och 2017 bland flickorna.

Ekonomiskt utsatta familjer

År 2015 bodde 20 procent av barnen i Karlskoga och 17 procent av barnen i Degerfors i ekonomiskt utsatta familjer. Generellt sett så har familjens ekonomiska status och utbildningsnivå en påverkan på barnets hälsa.

Övervikt och fetma

Övervikt och fetma är mer vanligt i vissa åldersgrupper jämfört med länssnittet. Andelen med övervikt eller fetma är högre bland elever som anger att de sällan eller aldrig mår bra i jämförelse med elever som mår bra ofta eller varje dag.

Trygghet

Bland flickor och pojkar i Degerfors och Karlskoga har tryggheten minskat. Flickor känner sig mer otrygga än pojkar.

Sömn

Sömnvanorna har försämrats över tid. Bland elever i årskurs 9 i Degerfors och Karlskoga sover 40-50 procent sex timmar eller mindre per natt.

Gemensamma utvecklingsområden för att förbättra barn och ungas hälsa

De faktorer som visat sig ha störst samband med god hälsa är skoltrivsel, att trivas bra hemma, ha ljus framtidstro, ha tillit till föräldrar samt att vara lugn och trygg inför skoldagen. Arbetet med att stärka barns rätt till god hälsa och utveckling bör ha fokus på att stärka dessa skyddsfaktorer genom att:

  • Förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i skolan. Bemötande och positiva relationer med kamrater och personal är starkt kopplade till den psykiska hälsan och är viktigt för närvaro och trivsel i skolan.
  • Arbeta med utveckling av föräldraskapsstöd. Arbetsmetoder och samverkan för föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behöver utvecklas för att i synnerhet nå grupper som idag inte nås.
  • Främja den psykiska hälsan, som ofta handlar om en kombination av barnets motståndskraft och den sammanlagda tillgången på skyddsfaktorer (exempelvis trivsel, tillräckligt med sömn, vänner och goda miljöer) och frånvaro av riskfaktorer (exempelvis tobak, alkohol och mobbing).
  • Skapa miljöer som stödjer hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och sömn. Dessa levnadsvanor är viktiga faktorer som har samband med en god psykisk hälsa, då det kan förebygga utveckling av trötthet och utmattning.