Barnrättskommun

Degerfors och Karlskogas kommuner diplomerades som Barnrättskommuner av UNICEF.Här kan du läsa mer om vad det betyder för barn och unga i Degerfors kommun.

FN:s konvention om barnets rättigheter blev svensk lag första januari 2020. Målet med barnkonventionen är att ge alla barn - oavsett bakgrund - rätt att alltid bli behandlade med respekt och ha möjlighet att komma till tals. Det innebär att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som påverkar och berör barn.

I barnkonventionen definieras alla personer under 18 år som barn.

Vad är en barnrättskommun?

En Barnrättskommun utgår från barnets bästa i sitt arbete och vågar vara självkritisk. I en Barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande viktiga i beslut som rör barn. En Barnrättskommun kan och vill göra skillnad för barn och unga. Metoden bygger på analys, planering, opinionsbildning och åtgärdsverktyg som gör det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att samarbeta för att utvärdera och förbättra skolor, städer och samhällen.

UNICEF diplomerar och följer upp arbetet

Metoden Barnrätts­kommun är ett verktyg för kommuner att implemen­tera barn­konven­tionen, så att den genom­syrar hela verk­sam­heten. UNICEF delar ut diplomet och det måste uppdateras och planerna upprätthållas för att en kommun ska behålla sin status som barnrättskommun.

Degerfors kommun blev diplomerad barnrättskommun 2019 och sedan dess har UNICEF följt upp kommunens arbete med barnrättsfrågor tre gånger. I deras rapport skriver de att kommunen skapat strukturer och jobbat med förankring genom hela organisationen för att kunskap om barnkonventionen ska genomsyra all verksamhet.

UNICEF:s mål för en Barnrättskommun

1. Barnkonventionen är väl känd för alla i kommunen och efterlevs på alla nivåer.
2. Barn kan påverka i frågor som är viktiga för dem.
3. Barn kan delta i planering, utformning och utvärdering av den verksamhet som är avsedd för dem.
4. Barn upplever trygghet i sin kommun.
5. Barnets bästa beaktas alltid i alla ärenden som rör barn.

Rättighetsbaserad skola

En rättighetsbaserad skola är en arbets­modell från UNICEF Sverige, där hela skolans arbete tar sin utgångs­punkt i barn­konven­tionen. Syftet är att aktivt stärka respekten, skyddet och främ­jandet av barns mänsk­liga rättig­heter inom skolan.

Rättighetsbaserad skola bygger på fem grundstenar:

Kunskap om barn­­konven­­tionen

Alla på skolan, som skol­ledning, skol­personal, elever och föräldrar, får kunskap om principerna i barn­konven­tionen och förstår hur dessa rela­terar till skolans miljö och sina egna roller. (Artikel 42 i barn­konven­tionen)

Ökat elev­­inflyt­ande

Varje elev ges regel­bundna möjlig­heter att delta i skolans ut­veck­ling och utt­rycka sin mening och höras i frågor som rör henne/honom. Besluts­fattare ges möjlig­het att beakta barnens åsikter och ge åter­kopp­ling kring beslut. (Artikel 12)

Engage­mang för sina och andra barns rättig­­heter

Eleverna ges regel­bundna till­fällen i samtliga ämnen att lära sig mer om sina och alla andra barns rättig­heter i världen och bli aktiva utövare av dessa, både i relation till sig själva, varandra och i soli­daritet med andra. Eleverna upp­muntras att agera både lokalt och globalt. (Artikel 4, 2, 12)

Imple­men­­tering: Barn­­konven­­tionens prin­ciper prakti­­seras i verk­­sam­­heten

Barn­konven­tionen genom­syrar skolans visioner, värde­ringar och mål. Skol­ledning arbetar med en tydlig föran­kring av barn­konven­tionen i alla led. Prin­ciperna i kon­ven­tionen prakti­seras i de var­dagliga kontakt­erna mellan lärare och elever och används som referens­punkt i ut­ar­betande av regler och för­hållnings­sätt. (Artikel 4)

Sam­verkan

Skolan och det om­givande sam­hället bygger ett nära sam­arbete där barnets rättig­heter står i centrum. Sam­verkan mellan skola och till exempel polis, social­tjänst och BUP ut­vecklas för att fånga upp och stärka ut­satta elever. (Artikel 6, 2, 3)