Djurhållning, djurskydd och skadedjur

Djur inom detaljplanerat område

Vill du hålla djur, som inte räknas som sällskapsdjur, inom detaljplanerat område krävs tillstånd från Bygg- och miljönämnden. Exempel på djur detta berör är nötkreatur, häst, får, svin och fjärderfän.

Du kan göra en ansökan direkt via vår e-tjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Du kan också ladda ner och skriva ut blanketten Ansökan om djur inom detaljplanerat område Pdf, 204.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Djurskydd

Har du misstankar om att ett djur far illa, frågor om djurskydd eller primärproduktion av foder och livsmedel? Hör av dig till Länsstyrelsen i Örebro län. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skadedjur

Det är fastighetsägarens ansvar att skydda bostäder och byggnader mot skadedjur. Är du drabbad av skadedjur är det bästa att först ta kontakt med fastighetsägaren och om du själv äger fastigheten; ett skadedjursföretag.

Vilda djur i trädgården

Tänk på att aldrig ta med dig djurungar som verkar övergivna, eftersom det gör mer skada än nytta och är inte tillåtet. Mamman lämnar ofta ungarna, men finns nästan alltid i närheten. Det är heller inte tillåtet att förvara vilda djur utan tillstånd.

Om vilda djur som inte tillåts att jagas orsakar skador på hus eller tomt ska du i första hand vidta skadeförebyggande åtgärder. Det är inte tillåtet att bekämpa djuren utan tillstånd. Ta vid behov kontakt med länsstyrelsen för råd om lämpliga åtgärder.

Rådjur

Rådjur är inte klassade som skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Men de är inte välkomna in i våra trädgårdar då de äter gärna upp allt som planterats. Det är fastighetsägaren själv som får vidta åtgärder för att rådjuren inte ska trivas i trädgården.

För att rådjur inte ska förstöra odlingar verkar det effektivaste sättet vara att stängsla in dessa. Stängslet bör vara högt, minst 160 centimeter, men helst 180–200 centimeter. Du kan också prova att sätta ett högt stängsel tillfälligt där rådjuren verkar ha sina gångstråk. Det säkraste sättet att odla utan stängsel är att breda ut kycklingnät över odlingen. Det finns även gröna som då syns mindre.

Välj plantor som rådjuren inte tycker om. Bland perennerna undviker rådjuren bland annat backsippa, adonis, temynta, vallmo, malört, pion, daggkåpa, Mose brinnande buske, daglilja och lupin. Magnolia, berberis, syren, snöbär och oxbär är träd och buskar som rådjuren inte verkar röra. Vill du ha lökväxterna ifred kan du odla liljor, balkansippor, kejsarkrona, allium samt påsk- och pingstliljor. Dina favoritväxter kan du rädda genom att plantera lavendel bredvid dem. Även extremt taggiga och giftiga växter undviker rådjuren.

Grävling

Har du djur i din trädgård som tar sig in under huset? Då kan det vara grävling. Under hösten bygger de upp sitt fettlager inför vintern och skaffar en lugn och skön plats att övervintra på. Precis som med många andra djur som exempelvis vildsvinen äter de frukt och mask så försök i första hand att plocka undan nedfallen frukt. Masken är inte mycket att göra åt.

Man bör se upp om grävlingen börjar bygga bo under en husgrund på tomten. Den skickliga grävaren kan bygga stora lyor. Har de börjat bygga bo under huset kan du prova med att sätta upp pinnar med trasor indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter vid gångarna under huset. Ingången bör sättas igen och husgrunden tätas, på natten när grävlingen inte är inne.

Hjälper inte ovan nämnda åtgärder kan du, i sista hand, kontakta polisen på 114 14 som i sin tur kontaktar kommunjägare.

Den allmänna jakttiden på grävling är från 1 augusti till 15 februari, men skyddsjakt kan tillåtas hela året på vissa villkor. Det gäller skyddsjakt på öar samt på gård eller i trädgård. Vanligen fångas grävlingen i fälla vid skyddsjakt. Grävlingen bör avlivas på plats efter fångsten. Djuret får inte flyttas till annan plats, utom för att avlivas. (Se 41 och 12 a §§ Jaktförordningen samt 29§ punkt 3, NFS 2002:18).

Igelkott

Igelkottar är fridlysta vilket innebär att man inte får röra, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Fridlysningsbestämmelserna kan man läsa mer om i 8 kap. i miljöbalken. Man får aldrig fånga eller flytta en igelkott utan tillstånd från länsstyrelsen.

Orm

Vårsolen lockar fram ormarna ur sina gömställen. Av våra svenska ormar är det bara huggormen som är giftig, men den går aldrig till anfall och biter inte om man inte trampar nästan rätt på den. Alla andra ormar är ofarliga.

Ormar är inte klassade som skadedjur, eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att åtgärder mot ormar vidtas.

Vanliga förebyggande åtgärder är:

• Håll gräset kortklippt.
• Avlägsna rishögar och stenrösen.
• Se till att komposter och lövhögar inte ligger intill husen.
• Ha komposten i slutet kärl.
• Ta bort täta snår, särskilt nära huset och längs med stenmurar.
• Mura igen eller sätt finmaskigt nät för hål i husgrunder.
• Kontrollera näten för källarventiler.

Alla sorters ormar är fridlysta i Sverige. Det innebär att det är förbjudet att döda, skada eller fånga ormar, deras ägg och ungar. Undantaget är om du hittar en huggorm på din tomt. Då får du fånga in och flytta den. Endast om detta inte är möjligt och ingen annan lösning finns, får du döda huggormen. Ett sätt att fånga ormen är att med hjälp av en löv-räfsa lyfta ner ormen i en hink och sedan lägga något över hinken. Viktiga hjälpmedel är kraftiga handskar (t.ex. svetshandskar eller motorcykelhandskar)

Om du fångar en huggorm bör du flytta den till något lämpligt ställe minst ett par kilometer bort. Det är även viktigt att du genomför åtgärder så att din tomt blir mindre attraktiv för ormar, annars finns risken att nya ormar flyttar in.