Invasiva arter

Invasiva främmande arter är växter, djur, svampar och mikroorganismer som avsiktligt eller oavsiktligt flyttats till en ny miljö där den sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen. Det kan vara växter som tränger ut andra växter eller är giftiga, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter eller djur som sprider sjukdomar.

En invasiv art trivs och sprids just därför att de ofta inte har några naturliga fiender som håller dem tillbaka. De kan i värsta fall påverka hela ekosystem bara genom sin massförekomst.

Rapportera in invasiva arter du hittar

Det är till stor hjälp att du rapporterar till myndigheterna när du hittar en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka någon skada.

Rapportera en invasiv art direkt till Artportalen via www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller till Degerfors kommun.

EU-listade arter och invasiva arter

I EU-förteckningen över invasiva främmande arter Länk till annan webbplats. står vilka djur och växter som inte får introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.

Om du upptäcker att det på din fastighet växer en art som finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, så har du skyldighet att bekämpa arten. Det gäller även till exempel någon som arrenderar, men inte äger marken.

Denna skyldighet gäller i alla typer av miljöer, både odlad miljö som till exempel produktionsmark för skogsbruk, jordbruk och trädgårdar, men också orörd naturmiljö.

Om du har invasiva växtarter på din mark som inte är EU-listade så rekommenderar Naturvårdsverket att man tar bort dem ändå för att förebygga framtida problem för dig och för naturen.

Undvik spridning i din trädgård

Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande arter. Importerade, exotiska och spännande växter har lockat trädgårdsentusiaster i alla tider. Bland dem finns tyvärr en del arter som i sin nya miljö sprider sig kraftfullt på bekostnad av andra växter, som konkurreras ut.

Som trädgårdsägare kan du hjälpa till att stoppa dessa invasiva främmande arter innan de tar sig vidare ut i naturen och orsakar kostbara skador bland annat på biologisk mångfald. Här är en kort information om vad du som har hand om en trädgård ska tänka på.

Tänk på vad du tar hem

Var uppmärksam på vad du köper eller tar emot för växter som är ämnade för din trädgård. Fråga din växthandlare om råd eller läs mer på Naturvårdsverkets hemsida innan du planterar en okänd växt.

Skaffa dig kunskap om vilka arter som är invasiva främmande arter
Undvik att köpa och plantera okända arter från utlandet.
Ta inte hem okända arter från utlandet.
Se till att entreprenörer du anlitar (till exempel för grävning eller trädgårdsanläggning) har kunskap om invasiva arter så de inte sprider dem när de gör sitt arbete.
Var uppmärksam och frågvis när du köper jord och fröblandningar så att de inte innehåller invasiva främmande arter.

Ta bort invasiva främmande arter

Om du upptäcker invasiva främmande arter i din trädgård, ta bort dem så de inte sprids vidare – ju tidigare desto bättre. EU-listade invasiva växter måste du ta bort, men vi rekommenderar dig att även ta bort andra invasiva växter för att förebygga problem i trädgården eller naturen.

Var försiktig när du bekämtar och försöker ta bort invasiva arter! Risken för spridning är extra stor just när du försöker ta bort invasiva växter.

Se till att få bort hela växten och framför allt de delar som förökar sig – frön och rotdelar. Minsta lilla rotdel av en parkslide som blir kvar i jorden ge upphov till en ny planta.
Det är bäst att ta bort invasiva växter innan de går i blom. Frön från blomsterlupin kan ligga i jorden i tiotals år och sedan ta fart och gro.

Kompostera inte!

Ta med dina invasiva växter till återvinningsstationen för att minska risken för spridning. Endast i undantagsfall bör rester av invasiva främmande växter komposteras. Risken är stor att frön eller andra växtdelar inte förmultnar och kan sprida växten vidare när man använder kompostjorden. Lägg t.ex. inte parkslide i komposten då minsta rotdel kan ge upphov till en ny planta.

Frön eller fröställningar av invasiva främmande växter ska inte heller läggas i komposten. Om kompost används ska den vara täckt så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar. En metod är att blöta ner plantorna och lägga dem i en sluten plastsäck för att ruttna.

Transportera invasiva växter i förslutna säckar

Var extra försiktig när du flyttar och transporterar växtavfall. Fröer och rötter kan hamna i naturen längs vägen om du till exempel skulle frakta växter i ett öppet släp.

Lägg invasiva växter i slutna säckar för att förhindra att du sprider fröer och rötter under frakten.

På kommunens återvinningscentral finns en särskild container för invasiva arter.

Invasiva växter i kommunen

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Blomsterlupinen har stor spridning i hela kommunen, men kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder.

Små plantbestånd kan du gräva upp. Vid större bestånd är det enklast med slåtter. Ta bort allt växtmaterial för att förhindra att växtplatsen blir för näringsrik. Det kan ta flera år att få bort blomsterlupin och måste pågå tills samtliga grobara frön från markens fröreserv är borta.

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)

EU-listad växt som sprätter iväg sina frön. Flera förekomster i kommunen.

Förhindra att jättebalsamin sprids genom att slå den innan blomning och frösättning. Kom ihåg att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Återkom senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

EU-listad jätteväxt med några bestånd som förekommer i kommunen.

Du behöver använda skyddskläder och glasögon när du bekämpar jätteloka eftersom växtsaften kan ge dig brännskador.

Ta bort fröställningar kontinuerligt, under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området.

Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.

Parkslide (Reynoutria japonica)

En av de värsta och mest seglivade invasiva främmande arterna i kommunen. Finns några bestånd.

Parkslide är en svår växt att bekämpa. Det krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. Ett konstant skördande av växtens ovanjordsdelar under några år, därefter behandling med glyfosfat (gift som bör användas med försiktighet) och slutligen täckning med markduk verkar kunna minska växtens spridning. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten.

Undvik rotkapning och grävning då det parkslide sprids med rotskott och små fragment av roten. Läs noga på innan du ska bekämpa parkslida för att minska spridningen ytterligare.

Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)

Kanadensiskt gullris är vanlig i stora delar av kommunen men kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder.

Det är mycket viktigt att växten inte får möjlighet att sätta frön som kan spridas till omgivningen. Varje planta kan ge upphov till flera tusen frön per år och dessa sprids effektivt med vinden.

Det är viktigt att ta bort blomställningarna innan de går i frö. Kanadensiskt gullris är inte lika välkänd som många andra av de besvärligaste invasiva växtarterna och kan blandas ihop med höstgullris, som också är en trädgårdsväxt, samt den lite lägre och inhemska arten gullris.

Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)

Gul skunkkalla är en mycket invasiv, EU-listad* våtmarksväxt som ännu inte finns i kommunen, men som kan dyka upp.

Om du hittar en Gul skunkkalla är det viktigt att rapportera detta. Bestånd av gul skunkkalla inklusive dess rotstammar bör grävas bort direkt, för att förhindra spridning. Inga bitar av rotstammen får lämnas kvar.

Mindre rottrådar kan lämnas om de förblir i mörker. Nås de av ljus kan de ge upphov till nya plantor. Bekämpning kan göras under hela växtsäsongen, men bästa tiden är vår och tidig sommar när plantorna fortfarande är små och innan de börjar fröa.

Svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus)

Om du hittar svarthuvad snigel i naturen eller i din trädgård är det till stor hjälp om du rapporterar det till Artportalen och myndigheterna via invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Det är viktigt att man med rapporten bifogar bilder på snigeln du hittat. Notera att denna art är sensommar- och höstlevande och hittas nästan aldrig före mitten av juli. Sniglar med svart huvud som hittas tidigare än juli är nästan alltid varianter av andra arter.

Det verkar som att det bästa sättet bekämpa svarthuvad snigel är att plocka upp och avliva dem när de är fullt utvecklade. Kommersiella snigelgift (järnfosfat) fungerar troligtvis men slår också mot andra snigelarter. Bekämpning är troligtvis mest effektiv på senvåren innan de reproducerar sig. Sniglar gillar att lägga ägg i komposter. Släng inte kompostjord eller kompost i naturen. Använd en sluten kompost om möjligt.

Den Svarthuvade snigeln har inte riktigt etablerat sig fullt ut i Sverige, men arten kan förekomma och bli ett problem på sikt.

Främmande sällskapsdjur och akvarier

Det är förbjudet att släppa främmande sällskapsdjur så som reptiler, exotiska fåglar och akvariedjur fria ut i naturen. En del djur kan bli invasiva när de hamnat i naturen och andra är inte alls rustade för ett liv ute. Töm heller aldrig ett akvarium i naturen. Fiskar, snäckor och växter riskerar att sprida sig, eller föra över sjukdomar till våra inhemska arter.